En av mina kreativa vänner Brain-stormade över en kopp kaffe och förklarade hur han såg att de olika delarna i lokalen hade olika karaktär och stil. Att ett rum inte var likt det andra och att man hela tiden upptäckte något nytt. Wow, jag funderade ett tag och hans ord fastnade i mitt huvud. En enhetlig lokal ger ett mer minimalistiskt intryck, speciellt om golv och väggar följer samma palett. Tex ljust trä mot grå ljusa betongfärgade väggar. Det om något är väldigt japanskt, och skandinaviskt för den delen, men är det inte så alla trendiga SPA och Yoga-studios har gjort redan? Att varje rum har sin egen själ istället ger ett mer ombonat intryck, skapar spänning samt gör vår studio till mer av en upplevelse. Men hur skulle det se ut och vad har vi för ytor att jobba med? Jag började titta på ritningen och konstaterade: två rum, en toalett sedan en antydan till en hall och ett litet krypin som blivit över på grund av dålig planering i lokalen.
Inte så mycket med andra ord, men med lite fantasi skulle det nog kunna bli något, och första steget var entrén.
Hallen som på japanska heter 玄関 Genkan är stället där man tar av sig skorna och sedan går in i huset, det brukar vara byggt så att det är lägre än det övriga golvet och belagt med stenplattor. Toaletten var redan byggd så det blev svårt att höja golvet i lokalen samt är den typen av tröskel inte speciellt handikappanpassad. Så jag skapa istället en känsla av den japanska hallen genom att göra en linje på golvet som delar hallen från första rummet. Jag använde samma typ av golv fast i olika färger och mörkare trä gick över till ljusare och delade rummet i två delar. Självklart tar man av sig skorna och får tofflor när man kommer in. Jag vill att man på en gång startar en resa som tar en bort i tid och rum. Hallen måste kännas som ett gammalt Japan, kanske ett Te-hus eller en liten butik efter en gata i Kyoto?
Tanken var att jag skulle få hjälp med renoveringen av några skickliga hantverkare. Till exempel skulle min pappa, som byggt hus hela sitt liv, komma och hjälpa mig med golvläggning. Men han blev hindrad av Covid 19 och när han väl kom så hade jag själv lagt alla golv. Jag förklarade att han kunde känna sig lugn och ta semester istället, men vid middagsbordet så kom det upp en grej: ”Pappa, jag behöver nog ett tak i studion” sa jag och han svarade ”OK, då fixar vi det”. Han är van vid mina galna idéer och vet att enda sättet är att haka på. Han började skissa fram en ritning på ett papper och dagen efter startade vi det projektet med att åka och köpa takpannor och övrigt material. Spännande.
FÖRE (Första besöket i februari 2020)
EFTER (Fotografering av studion i september 2020)
