Året var 1997 och jag gick natur/teknisk inriktning på gymnasiet. Jag drömde om att bli arkitekt, men efter att en utarbetad syokonsulent förklarat att jag gick fel gymnasium så tappade jag min inspiration. Jag förhandlade istället till mig några terminer konsthistoria och lade all mina tillval som bildkurser istället. Plötsligt hade jag läst in behörighet för estetiska programmet i bild vid sidan av all matte och fysik. Jag kunde därför studera vidare på universitet inom konst och media. Jag har sedan dess undervisat, designat och målat vid sidan av mina övriga projekt och konst är något som jag behöver som en slags ventil för min kreativitet. När min fru Mimmi sedan började fördjupa sig inom teckning, måleri och ögonbryn började allting falla på plats. Drömmen om en gemensam studio växte fram och den gemensamma nämnaren var, förutom livsstil och filosofi, just konst och design. Jag har alltid inspirerats både av japans traditionella och nutida formspråk. Att få inreda en studio utifrån min egen tolkning är en dröm som går i uppfyllelse. Eftersom jag bott i Asien och studerat traditionell kultur så har jag stor respekt för japansk arkitektur och snickerikonst. Jag påstår mig inte inreda en studio enligt traditionell japansk stil eller teknik, det hade till exempel kunnat vara skruv och spiklöst finsnickeri vilket är långt över min förmåga. Det får bli nästa projekt i livet. I Kina stötte vi ofta på tempelbyggare som hade lärt sig helt otroligt vacker traditionell byggnadskonst, i Japan kallas dessa för Miyadaiku 宮大工. Att se dem bygga upp ett stort tempel med detaljerat träsnideri och uråldriga metoder var fantastiskt inspirerande.
Målsättningen för mig är snarare att skapa en miljö som väcker känslor, inspiration och drömmar om Japan. Min version är en blandning av det jag har upplevt. Filmer, resor, dans, musik, mat, människor jag känner och så vidare. I min värld blandas tradition med modern popkultur. Vår studio skall vara en plats där man kan drömma sig bort och lämna vardagen för ett tag. Det är som när Quentin Tarantino skapade Kill Bill som en hyllning till de filmer han vuxit upp med. Här blandade han friskt olika kulturer, språk och teman… just det.. Tarantino, där har vi en till inspiration.
